himmelskadrommar

Direktlänk till inlägg 31 augusti 2019

Tiden som gått sedan sist

Av Jossan - 31 augusti 2019 18:01

Sist jag skrev så väntade jag på min transport. Nu har den kommit, and Calle LOVES it. Han är numera världens enklaste att åka med på egen hand, in bak och ut fram. Och han tycker att hans fönsterlucka är to die for.

Ja, så då har vi ju kunnat åka lite mer igen. Och det har inneburit en hel del träningar frö Jonna Borg Zeidlitz i terräng...

Och för Josefine Björklund i dressyr. Det har gett ett visst resultat:

Övre bilden är från i år, den undre är ett år gammal och vi gör samma övning på samma plats.

Hoppat har vi mest gjort på egen hand hemma. Matten behöver lära sig att låta bli att pilla med handen alldeles innan hindret. Men det har blivit bättre. Om vi bara inte hade fått ett stopp (med hopp) på ett hinder den fjärde juni i år, med avtrillning och revbensbrott till följd, så hade vi kanske varit ännu modigare nu.

Men kolla! Vi for till en tävling och fick två (!) rosetter ändå! Vi kan. Vad roligt!

Och så har vi tävlat med. En fälttävlan i början av sommaren där jag bara trodde att vi skulle klara dressyren. Och sedan gick dressyren bajsdåligt. Övrigt gick helt ok.

Och en i slutet av sommaren, där jag trodde att dressyren skulle gå piss, och där Calle levererade helt fantastiskt, så om det inte varit för att Ryttaren red med broms mot ett räcke, så hade vi vunnit klassen...

Och vi nollade terrängen både vad gäller hinder och tid. Vi var nästan för snabba! Det ni!

Så nu laddar vi vidare. Har två dressyrklasser inbokade, och det kan gå precis hur som helst. Men vi vill ut och se om vi kan. Och därefter kommer vi att träna som sjutton tills nästa år, för att se om vi kanske vågar oss på en H100 då. Om jag inte lånar ut Calle till någon annan fälttävlansryttare då förstås. Någon med lite mer mod än mig, så hästen kan få glänsa lite. Och själv kan jag grooma. Det är också kul.

Den som lever får se!

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Jossan - 31 augusti 2023 21:35


Det är glest med inlägg här. Men då och då så blickar jag tillbaka och minns. Det värmer i hjärtat och ger svid i ögat? Älskade Calle. Som jag saknat dig det här året. Men jag har turen att ha vänner som lånat ut sina fyrbenta juveler till mig, och s...

Av Jossan - 20 september 2022 18:45

Det är aldrig lätt att ta farväl, men att göra det för sista gången för att ens vän ska somna in innan en sjukdom blir alltför påtaglig och riskera ett stort lidande, det är så svårt att det känns som om hjärtat bokstavligen ska gå i miljoner bitar. ...

Av Jossan - 26 mars 2021 08:45


Lycka är att få rida ut en ljummen kväll när solens sista strålar lyser upp björkskogen. Att på den där lilla stigen få till både samlad trav, galoppombyten och samlad galopp. Bara hästfolk kan förstå... ...

Av Jossan - 7 februari 2021 19:42

Och jag kan väl inte titulera mig årets Bloggare... Men i andra änden av skalan kanske? Vi lever iaf. Och frodas. Calle börjar bli så fin, särskilt i dressyren har han utvecklats. Tanken är att vi ska starta någon LA bara tävlingarna kommer igång...

Av Jossan - 25 oktober 2019 22:44

Jahapp. Swish, så for oktober förbi. Leran har kommit. Regnet med... och så hovböld som ett brev på posten. Eller ja, nu är jag kanske orättvis, för det är första gången som vi besväras av det. Men trist ändå. Och synd om Calle. Det har inneburit box...

Presentation


Välkommen hit!

Kul att just du hittade till oss. Här kan du läsa om allt som rör min häst, lite om min familj och en hel del ur min vardag. Och du.. Glöm inte att lämna en signatur i bloggen. :)

Om oss:

 

 

Josefine Nordberg Karlsson

 

 

Josefine heter alltså jag, kallas till vardags för Jossan, utom i arbetet, där jag rakt av är Josefine. Är född 1979. Har varit hästintresserad hela livet, fick som 11åring min första ponny, och efter det har det fortlöpt sas. För några år sedan lade jag tävlingsnerverna på hyllan, och beslöt mig för att ta ngr års semester från det livet.

 

Jag har hur som helst en familj också: Maken, och tre underbara grabbar. Det är Rasmus - 00, Tor -05 och Markus -07. De gör mitt liv värt att leva, och de gör mig lycklig varenda dag!

 

Min häst heter Catch the Cat, ett engelskt fullblod efter Mr Wells - Leader of the Pack. Född 2011-05-06. Jag köpte honom från Anna-Karin Louie-Ying i november 2012. Han är en fantastisk häst som gör mig glad varenda dag!

     

         

   

 



 

 

Mina änglar:

Heavenly Dreams "Heddan"

2003-2012

 

 

      

Heddan somnade in den 17 april 2012, och jag kommer aldrig att glömma henne..   

 

 Quimero, hennes enda avkomma, skulle alltid finnas kvar hos mig, en stor och rejäl kille som jag hoppades mycket på som allround häst och livstidsvän... 

 

  Quimero

f 20110528

E: Galope P

U: Heavenly Dreams

 

 

 

Quimero blev hastigt sjuk under november månad 2012. Det visade sig vara så att han hade stora förändringar på framförallt 7:e nackkotan, med största sannolikhet orsakat av virus som han utsattes för under sina första levnadsmånader. Med honom försvann även mitt finaste minne av Heddan, och sorgen blev dubbel.. 

 

I mitt hjärta finns ett rum
som bara är för dig.
Och var jag än tar plats
så finns du här hos mig.

 



Gästbok

Arkiv

Kategorier

Besöksstatistik

Länkar

Senaste inläggen

En tillbakablick

Sök i bloggen

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2019 >>>

Vädret hos oss

Väder Västerås

RSS

Fråga oss!

6 besvarade frågor

Följ oss

Follow on Bloglovin

Följ oss

Follow on Bloglovin

Skapa flashcards