Jag vet att jag har varit superdålig på att blogga här på sistone. Andan har liksom fallit från mig... Men nu ska jag göra ett försök!

I lördags skulle vi åka på årets första körträning. Jag hade laddat till max, bara för att hitta Calle med en tappsko på morgonen... Sååååå surt!!! Fick ställa in träningen, och hade jordens beslutsångest över hur jag skulle göra med rödingen: 1. Gå ut i hagen ömfotad. 2. Stå inne på Box. 3. Gå ut i hagen med barfotaboot.

Men alla alternativen hade nackdelar. 1:ans nackdel var att han kunde ha sönder hoven. Dessutom var det hans känsliga vita framhov..
2:ans nackdel var att han blir suuuuuperupprörd inne. Och en jättearg, bockande röd häst i Box är ingen hit för någon..
3:ans nackdel var att den booten som passar fram inte har några broddar. Och gummi på blöt is är inget vidare det heller.. Plus att han kan få fula skav av att ha booten 24/7.

Men, eftersom han var Ohalt i skritt och endast markerade lite bitvis i trav så valde jag alternativ 1. Vilket jag självklart fick ångra på söndagen när han var betydligt haltare och dessutom svullen med puls ovanför hoven, upp till kotan. :-(

Nu blev det såklart boxvila. Försökte få ta på Hovis för att utesluta ömfotad eller hovböld under tiden. Men det här med boxvila passade inte fuxen. Han var dock inte en naturkatastrof och rev stallet, men han vägrade att äta och framför allt att dricka.. Vilket ledde till kolikkänning på måndagen. Nu blev det stort pådrag och jag mådde skit över hov, kota, mage och allt annat.

En hovslagare kom till stallet för en annan häst, men var snäll och förbarmade sig över Calle. 20 minuter efter kom veterinären.

Hon försökte att undersöka den arga hästen, men vi konstaterade att det nog var bäst att kolla hältan först. Ja.. Hältan ja... Om den hade funnits då...

För nu var Calle ohalt. Eller, han markerade så fort han klev på en större sten.. Diagnos: inflammation i hovens sula på grund av tappskon. Kotan kunde hon inte finna några fel med, så att den svullnade måste ha berott på att han inte ville använda hoven. Förvisso skönt, men suck.. Dyr tappsko...

Nu blev ordinationen ut i hage, eftersom hältan förmodligen inte blir sämre av det, och eftersom kolikkänningen alla gånger bearbetas av det. Däremot blev det order om boxvila så fort han har en tappsko, så från och med nu är det akut läge på dessa hovar. Jag ska därför åka och fixa ett mjukt inlägg till booten jag har, så att den kan knäcka extra vid behov.

Just den här gången hade jag ju extra otur, med skitunderlag och annat, men vem vågar chansa?!

Hur som helst. Den arga röda hästen va, efter tre timmar i hagen, samma gamla vanliga glada och charmiga häst igen. Många pussar blev det igår kväll! Och nu ska jag strax fara och kolla honom igen.

Älskade röding!!