Året som gått har gett både sorg och glädje. Jag tänkte dela med mig av året i ett sammandrag av bilder...

I januari sade vi farväl till min farfar...

I februari reste jag och Rasmus till London.

Calle tränade löshoppning

I mars blev det vår på riktigt. Annika kunde sladda hagarna släta. Glada hästar!

I april så var vi inriktade på körningen.                

I maj blev det mer fokus på ridningen..      

I juni betade vi, solade och snickrade..

I slutet av juli så startade vi så smått igen.. Fast liiite mer bete blev det ju förstås. ;)

I augusti fick Calle testa på terränghinder med Becka, Isabell kom och tömkörde honom för första gången och så tränade vi på att få honom att våga ta för sig mer i galoppen. Ja, och så var vi ju till Danmark med familjen också!

I september blev det körning, löshoppning och utställning för hela slanten! Åtminstone kändes det så. Man har ju inte så många pass i veckan på sig att träna med en treåring.                          

I oktober blev det desto mer tömkörning, lite körträning och så testade vi på att bada benen. (2015 ska vi allt doppa oss desto mer.. Lite tidigare på året bara..) Vi löste även tillträde till travbanan och var dit och testade underlaget. Spännande tyckte Calle! Därtill så hann vi besöka Ann och Merlin, rida ut med stallgänget och ha en massa annat kul med.

I november körde vi bara en halv månad, för sedan skulle Calle vintervila. Jag åkte till GC och hälsade på Kim, medan Calle hemmavid passade på att göra illa sig i ena bakbenet. Så slutet av november tillbringades i en apotekspåse, för att kunna utföra sårvård.. 

Och så kommer vi till december, som mestadels har tillbringats i hagen för Callekott.. En ovanligt grön hage för årstiden.. Calle klipptes, fick en ny sadel och sattes igång igen alldeles innan jul för att få vara med på den traditionella julritten med stallgänget. 

Så, jag måste avsluta min sammanfattning av 2014 med att säga att det har varit ett bra år för mig och Calle. Det har förvisso varit mycket att göra, men det har fungerat ypperligt och jag ser verkligen fram emot att möta 2015 tillsammans med min fine röding!

 

Vera

1 januari 2015 20:40

Finaste ni!! <3

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det är glest med inlägg här. Men då och då så blickar jag tillbaka och minns. Det värmer i hjärtat och ger svid i ögat? Älskade Calle. Som jag saknat dig det här året. Men jag har turen att ha vänner som lånat ut sina fyrbenta juveler till mig, och s...

Det är aldrig lätt att ta farväl, men att göra det för sista gången för att ens vän ska somna in innan en sjukdom blir alltför påtaglig och riskera ett stort lidande, det är så svårt att det känns som om hjärtat bokstavligen ska gå i miljoner bitar. ...

Lycka är att få rida ut en ljummen kväll när solens sista strålar lyser upp björkskogen. Att på den där lilla stigen få till både samlad trav, galoppombyten och samlad galopp. Bara hästfolk kan förstå... ...

Och jag kan väl inte titulera mig årets Bloggare... Men i andra änden av skalan kanske? Vi lever iaf. Och frodas. Calle börjar bli så fin, särskilt i dressyren har han utvecklats. Tanken är att vi ska starta någon LA bara tävlingarna kommer igång...

Jahapp. Swish, så for oktober förbi. Leran har kommit. Regnet med... och så hovböld som ett brev på posten. Eller ja, nu är jag kanske orättvis, för det är första gången som vi besväras av det. Men trist ändå. Och synd om Calle. Det har inneburit box...