Har fuskat medan vi var i Danmark.. Så idag har jag påbörjat min avgiftning från socker igen.

Vågar inte ställa mig på vågen än på ett par dagar. Känner mig alldeles uppsvälld.. Huga!

Men det var ruskigt gott så länge det varade ;-)

Nu blir det en strikt månad till :-)

Vi har varit ute och rest. Inte så långt denna gång. En tripp till Danmark med kort visit i Göteborg.

Semestern i bilder:

På hotellrummet.

Gatuartist i Göteborg. Det var kulturkalas där.

På båten. The winning team!!!

I Danmark var det blött. Både ute och inne på Lalandia. ;)

Inne i Lalandia råder spansk atmosfär..

Bilder från Legoland.

[Bild]

Här bodde vi. Rekommenderar verkligen Lalandias stugor!

Vi hade en intensiv men härlig avslutning på sommaren. Nu är jag ledig ytterligare en vecka. Det kan verkligen behövas efter den här trippen, hahahaha!

Vardagen när den är som bäst. Eller inte. Men när hela familjen hjälps åt går det snabbt. :-)

Fina flocken i hagen i morse

Känns bra att de kunde låna den här hagen ett par veckor. :-) Ävem om det för Calle innebar en #%*# tappsko. Men en tappsko på 6 veckor känns som positivt ändå om man jämför med våren.. Nu är det tyvärr så att han får finna sig i att ha boots på. Har man långa skånkar bak som kliver ikapp fram hela tiden så går hovarna åt fanders till slut..




Till er som följer bloggen lite och undrar vad jag har våndats över så har en fin vän gått bort i dagarna. Alldeles för tidigt, inte ens fyllda 43. Jag, som har dödsångest sedan tidigare, blir så medryckt av detta att jag knappt kan tänka på annat. Det känns så fruktansvärt orättvist, att ryckas bort så plötsligt. Jag hoppas att hon kan känna att mina tankar är hos henne och hennes närmaste.

Himlen har fått en ny vacker stjärna som säkert kommer att lysa klarare än alla andra där uppe.

Snyft..

Alldeles nyss gick luften ur mig. Det har gått i ett idag. Min yngste som och hans kusin är varandras bästa vänner och även varandras värsta igångtriggare.. Eld och bensin, ni vet..

Så det har gått livat till här idag. Så pass att jag till och med fått klättra på en stege för att plocka ner mellersta sonens keps från taket. Då var jag SUR. Riktigt sur. Häxan surtant-sur. Jag kände det. Såg nog ut som henne med.

Men innan dess så hade jag en bra förmiddag. Calle fick sista körpasset innan en veckas vila trädde in. Nu vilar han sig i form tills på lördag.

En liten film från dagen hittar ni på:
https://m.youtube.com/watch?feature=em-upload_owner&v=Fvhhl1KtsK8

Han är så himla duktig, min fina treåring!

Fick spontanbesök av en god vän som jag träffar ALLDELES för sällan. Det hoppas jag att det blir ändring på. Men det är väl så nu när man är "vuxen". Vardagen med alla sona bestyr upptar mycket av trivselgtiden med sina vänner.

Ständigt plingar det dåliga samvetet.. Har man tillbringat tillräckligt mycket tid med barnen? Varför ringde man inte farmor tidigare, nu blev det ju så sent. Hur länge sedan var det egentligen som jag ringde/smsade **** och *****? Ops... :-/

Känner ni igen er? Jag tror ju att det är likadant för de flesta nu för tiden. Vi tillbringar så mycket tid utanför hemmen, arbetandes för att få ekonomin till vardagen att gå ihop.

Jag har ändå turen att ha ett fantastiskt arbete där jag trivs, suveräna arbetskamrater och kan känna glädje när jag går till jobbet. Är nog inte alla förunnat?

Men det skulle inte sitta fel att vara ekonomiskt oberoende... Inte alls. Faktiskt...


Calle har fått vila idag. Bara fått visitering och mat. Nöjd häst. I morgon ska han dra vagnen igen. Sedan får han en vecka semester. Tror jag att han behöver efter en månads arbete efter betet. Hoppas att kunna bjussa på lite bilder från i morgon först iaf :)

När tankarna far i huvudet är det skönt att fokusera på en ljudbok.

Calle har fått vila idag. Lite mat och massage bara. I morgon däremot... Då ska jag träffa Julia vid stallet. Blir hennes första ridpass på Calle sedan i maj. :-)

Det går nog alldeles utmärkt. :-)

Mitt i en massa sorg och bedrövelse så sker ju även det där som värmer hjärtat på en. Det handlar väl om att tillåta sig att vara glad och ledsen på en och samma gång.. Jag har idag fått ett så tragiskt besked att jag nog inte kan förmå mig att verkligen ta in det. Har fällt många tårar och grubblat så otroligt mycket. 

Jag säger det igen, det kan inte sägas för mycket: Ta vara på den tid ni har. Jag har själv en förmåga att gräva ner mig i skitsaker, men ibland händer det saker som får en att kunna sätta perspektiv på saker och ting. Som idag. 

Så nu ikväll har jag glatt mig åt att få se min fina häst tömköras av Isa. Han tar sig, mitt lilla rödskinn. Kommer nog att bli en kalashäst av den där. En riktigt trevlig allroundare. Jag har glatt mig åt att få tillbringa tid med mina barn. Och nu glädjer jag mig åt att få tillbringa en stund i soffan med min fantastiske man. 

Här kommer iaf lite bilder på ett av mina glädjeämnen:

Eftersom det var första gången som Isa jobbade med Calle så fick första passet vara ett känna-på-pass. Isa jobbar mycket med att hästen ska komma till eget arbete. Detta verkade passa Calle suveränt, så nu har vi lite att öva på tills hon besöker oss nästa gång. Tack för idag, Isa