Snaaaaart kan jag sätta igång min ädle springare igen! Lite skor på framfossingarna kommer att sitta fint, men det lär bli boots på dygnet om en tid för att skydda dem. (Calle trampar gärna av dem med bakhovarna..)

På fredag fm ska ET Lena Rosqvist checka av honom, och sedan är det inte många dagar kvar.. Jag har riktigt abstinens efter att få koppla på giggen igen... Köra, rida.. Wiihooe!

Hoppas att han är i gott skick när hon kollar honom bara. Jag har masserat, stretchat och donat med honom, för att se om jag med egna ansträngningar förmår att hålla honom vid god vigör. Planen är att kunna lina över lite bommar här i början med, för att få lite träning för ryggen. Men det gör jag efter att Lena har varit ut och checkat, som sagt.

Calle får massage medan Stifus kollar på..

Annars så har det äntligen blivit sommar här. Med allt vad det innebär. Tyvärr även broms och andra flygande plågor. Hitintills har vi varit väldigt förskonade.. Nu är det tjärsalvor och flugsprayer som gäller. Hästarna tycker dessutom att det är skönt att komma in och vila i stallet en snutt varje dag. Gärna när det är som hetast ute..

Jag har en vecka till ledigt, innan jag börjar att jobba igen. Ser fram emot att få jobba i några veckor. Skönt att kunna rädda ekonomin lite under skolans uppehåll. Och sedan kan jag ju se fram emot lite mer ledighet i augusti! Tjoohooe!

(Då sticker vi på semester ett par dagar. Ungarna vill till Legoland, så det blir Danmark i tre fullspäckade dagar. Skoj!)

Nu ska vi grilla lite här. Allt för att njuta av sommarvärmen!!! Häääärligt!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det är glest med inlägg här. Men då och då så blickar jag tillbaka och minns. Det värmer i hjärtat och ger svid i ögat? Älskade Calle. Som jag saknat dig det här året. Men jag har turen att ha vänner som lånat ut sina fyrbenta juveler till mig, och s...

Det är aldrig lätt att ta farväl, men att göra det för sista gången för att ens vän ska somna in innan en sjukdom blir alltför påtaglig och riskera ett stort lidande, det är så svårt att det känns som om hjärtat bokstavligen ska gå i miljoner bitar. ...

Lycka är att få rida ut en ljummen kväll när solens sista strålar lyser upp björkskogen. Att på den där lilla stigen få till både samlad trav, galoppombyten och samlad galopp. Bara hästfolk kan förstå... ...

Och jag kan väl inte titulera mig årets Bloggare... Men i andra änden av skalan kanske? Vi lever iaf. Och frodas. Calle börjar bli så fin, särskilt i dressyren har han utvecklats. Tanken är att vi ska starta någon LA bara tävlingarna kommer igång...

Jahapp. Swish, så for oktober förbi. Leran har kommit. Regnet med... och så hovböld som ett brev på posten. Eller ja, nu är jag kanske orättvis, för det är första gången som vi besväras av det. Men trist ändå. Och synd om Calle. Det har inneburit box...