Nu har Q blivit kollad av ET Lena Rosqvist med, och jag måste säga att det var tur att jag ringde henne. När hon hade kollar honom så kunde hon konstatera följande:

Han har en JÄTTESTRÄCKNING i ryggen och den har även sviter bak under svansen. Stackars Q. Han hade ju jätteont. Tur att jag bestämde mig för att inte nöja mig med att ge honom vintervila, då hade han ju fått dras med sträckningen länge och säkert blivit sned med. Nu får han istället räta upp sig och mjukna i musklerna, jag ska fortsätta att massera och mjuka upp honom nu under två veckor, sedan kommer L tillbaka och kollar honom igen, så att han verkligen går åt rätt håll.  Lille killen.. Han har förmodligen sprungit i hagen, halkat i det våta gräset/leran och suttit sig på baken. Tur att vi har massagepadden att använda. Han ska få en duvning om dagen med den nu i två veckor, samt massage på specifika punkter med liniment också. 

Q blir behandlad med akupunkturnålar och laser.

Med facit i hand.           
 

Jag märkte stor skillnad direkt efter behandlingen. Han hade mycket lättare att kliva ut genom stalldörren och han klev på bättre med bak direkt. Han är ju lite av en Slå-i-hov-häst, och det försvann när han blev dålig. Nu efter behandlingen så klippetikloppade han genast.    

Nu rackarns ska han bli bra igen.   

 

Stina

6 november 2012 18:24

Lilla gubben då, vilken tur att du tog ut ET !!

http://billiejean.bloggplatsen.se

Jossan

6 november 2012 18:43

Jaaa. Men han var såååå duktig!!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det är glest med inlägg här. Men då och då så blickar jag tillbaka och minns. Det värmer i hjärtat och ger svid i ögat? Älskade Calle. Som jag saknat dig det här året. Men jag har turen att ha vänner som lånat ut sina fyrbenta juveler till mig, och s...

Det är aldrig lätt att ta farväl, men att göra det för sista gången för att ens vän ska somna in innan en sjukdom blir alltför påtaglig och riskera ett stort lidande, det är så svårt att det känns som om hjärtat bokstavligen ska gå i miljoner bitar. ...

Lycka är att få rida ut en ljummen kväll när solens sista strålar lyser upp björkskogen. Att på den där lilla stigen få till både samlad trav, galoppombyten och samlad galopp. Bara hästfolk kan förstå... ...

Och jag kan väl inte titulera mig årets Bloggare... Men i andra änden av skalan kanske? Vi lever iaf. Och frodas. Calle börjar bli så fin, särskilt i dressyren har han utvecklats. Tanken är att vi ska starta någon LA bara tävlingarna kommer igång...

Jahapp. Swish, så for oktober förbi. Leran har kommit. Regnet med... och så hovböld som ett brev på posten. Eller ja, nu är jag kanske orättvis, för det är första gången som vi besväras av det. Men trist ändå. Och synd om Calle. Det har inneburit box...