Idag fann vi ngt mycket trist i våran ena hage. Någon har varit inne i hagen med kniv. Som tur är är ingen häst skadad, men så kunde det ändå ha varit, då det som kniven använts till är att skära sönder grimman till den ponny som behöver ha en betesreducerare på sig för att inte äta ihjäl sig.. Grimman saknades redan igår, men då trodde vi att den var tappad. Idag återfanns grimman, och den är klockrätt avskuren på inte mindre än 3 ställen.

Säkert tyckte personen/personerna i fråga att de gjorde en god gärning, men de kunde inte ha mer fel. Dessutom stack två personer från hagen idag när två av tjejerna kom ut för att ta in sina hästar. Så de var väl och kontrollerade att ponnyn inte hade "tortyrredskapet" på sig igen. Tänk om folk kunde tänka och framför allt fråga innan de tar saken i egna händer.. :( Hur som helst så känns det olustigt.

 

annica

8 april 2012 17:00

Hej

Samma har hänt mig.Tredje gången nu. Dom två andra gångerna var nog tre år sen. Men denna var avskuren på flera ställen.

Jossan

8 april 2012 21:08

Man undrar ju hur folk tänker.. :( Om man är bekymrad över att hästen har en betesreducerare, så kan man väl fråga varför, istället för att skära sönder saker? Nej, folkvett efterlyses!

Hoppas att du slipper fler besök, och att dina grimmor får sitta på. Jag skulle nog polisanmäla om jag var du, det har ju skett upprepade gånger.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det är glest med inlägg här. Men då och då så blickar jag tillbaka och minns. Det värmer i hjärtat och ger svid i ögat? Älskade Calle. Som jag saknat dig det här året. Men jag har turen att ha vänner som lånat ut sina fyrbenta juveler till mig, och s...

Det är aldrig lätt att ta farväl, men att göra det för sista gången för att ens vän ska somna in innan en sjukdom blir alltför påtaglig och riskera ett stort lidande, det är så svårt att det känns som om hjärtat bokstavligen ska gå i miljoner bitar. ...

Lycka är att få rida ut en ljummen kväll när solens sista strålar lyser upp björkskogen. Att på den där lilla stigen få till både samlad trav, galoppombyten och samlad galopp. Bara hästfolk kan förstå... ...

Och jag kan väl inte titulera mig årets Bloggare... Men i andra änden av skalan kanske? Vi lever iaf. Och frodas. Calle börjar bli så fin, särskilt i dressyren har han utvecklats. Tanken är att vi ska starta någon LA bara tävlingarna kommer igång...

Jahapp. Swish, så for oktober förbi. Leran har kommit. Regnet med... och så hovböld som ett brev på posten. Eller ja, nu är jag kanske orättvis, för det är första gången som vi besväras av det. Men trist ändå. Och synd om Calle. Det har inneburit box...