Direktlänk till inlägg 7 augusti 2011
Var ut och kollade såret igen på kvällskvisten. Måste ge min underbara fölunge beröm för att han är så himla duktig när jag pysslar med såret. Eftersom att jag spritade det första dagen, för att bli kvitt bakterier i det, så är han inte helt avslappnad när jag ska börja. Men, han står ändå riktigt still, och jag kan badda med klorhexidin, smörja med LHP, och sedan fästa fixomullen.
(Den sista hade lossnat nu på kvällen. Men det hade jag nästan räknat med. Han var ju dyngsur när jag satte dit den..)
Hur som helst, han är värd en eloge för att han är så himla snäll, sin ringa ålder till trots. Såret såg riktigt fint ut. Skårpan hade lossnat, och det såg riktigt bra ut. Sårkanterna börjar att dra sig samman i kanterna, så det är väl bara att vänta. Han rör sig bra och är pigg. Och jag har veterinärens telefonnummer inlagd på snabben, för att kunna ringa ögonabums vid minsta försämring!! (Som jag verkligen hoppas uteblir..)
Nu håller vi på och förbereder inför i morgon, right back on track, sas.. Tvättmaskinen går varm, och har så gjort hela dagen. Jag avskyr att tvätta.. Eller.. Själva tvättandet är ok. Det är sorteringen som jag avskyr. För det är så mkt! Maken har alltid ett BERG av tvätt, eftersom han tränar i princip dagligen, så blir det alltid minst två ombyten per dag från honom.. (Jag vet, egentligen skulle det bara behöva bli ett, och vi har diskuterat detta, men nej... Det blir två.. Och ibland tre..)
Men nu har jag bara en enda maskin kvar.. Sedan är det klart! (Tills i morgon)
Ja, och så var det bara någon timme kvar innan läggdags då..
Jahapp. Swish, så for oktober förbi. Leran har kommit. Regnet med... och så hovböld som ett brev på posten. Eller ja, nu är jag kanske orättvis, för det är första gången som vi besväras av det. Men trist ändå. Och synd om Calle. Det har inneburit box...
Josefine Nordberg Karlsson
Josefine heter alltså jag, kallas till vardags för Jossan, utom i arbetet, där jag rakt av är Josefine. Är född 1979. Har varit hästintresserad hela livet, fick som 11åring min första ponny, och efter det har det fortlöpt sas. För några år sedan lade jag tävlingsnerverna på hyllan, och beslöt mig för att ta ngr års semester från det livet.
Jag har hur som helst en familj också: Maken, och tre underbara grabbar. Det är Rasmus - 00, Tor -05 och Markus -07. De gör mitt liv värt att leva, och de gör mig lycklig varenda dag!
Min häst heter Catch the Cat, ett engelskt fullblod efter Mr Wells - Leader of the Pack. Född 2011-05-06. Jag köpte honom från Anna-Karin Louie-Ying i november 2012. Han är en fantastisk häst som gör mig glad varenda dag!
Mina änglar:
Heavenly Dreams "Heddan"
2003-2012
Heddan somnade in den 17 april 2012, och jag kommer aldrig att glömma henne..
Quimero, hennes enda avkomma, skulle alltid finnas kvar hos mig, en stor och rejäl kille som jag hoppades mycket på som allround häst och livstidsvän...
Quimero
f 20110528
E: Galope P
U: Heavenly Dreams
Quimero blev hastigt sjuk under november månad 2012. Det visade sig vara så att han hade stora förändringar på framförallt 7:e nackkotan, med största sannolikhet orsakat av virus som han utsattes för under sina första levnadsmånader. Med honom försvann även mitt finaste minne av Heddan, och sorgen blev dubbel..
I mitt hjärta finns ett rum
som bara är för dig.
Och var jag än tar plats
så finns du här hos mig.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 |
3 | 4 | 5 | 6 | 7 | |||
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | |||
15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 |
21 | |||
22 | 23 | 24 |
25 |
26 | 27 | 28 | |||
29 | 30 | 31 | |||||||
|