Eller så var det bara Markus som väckte mig prick klockan 7:00.. Och då ville han leka, och mamma skulle minsann vara delaktig, vare sig hon sov eller ej.. Nåja. Han var snäll, och till slut så vaknade jag av alla pussar och : Jag älskar dig, mamma. Kan du bära ner mig??

Så nu sitter jag här och äter min frukost, medans Markus verkar ha kommit på att det inte dög med mig som sällskap, utan nu väcker Rasmus istället..

Maken är ute och långdistansar, och när han kommer hem ska Markus iväg och testa Bollkul med barn i hans ålder och året yngre. Då passar jag och de stora grabbarna på att åka till farmor och hälsa på, och därefter farfar. För klockan 13:00 så ska Maken iväg på nästa möte, och då måste jag ha hunnit hem för att ta hand om Markus med. Då ska jag ta itu med det sista av mitt arbete, medans barnen får leka. Efter klockan 15 så sticker jag ut till Heddan, och sedan siktar jag faktiskt på att hinna med ett biobesök med Rasmus och Tor i kväll. (För det har jag lovat dem i något sinnessvagt tillstånd..)

Och sedan? Ja, då är helgen så slut som den kan bli... Och för att citera Christer Björkman: I morgon är en annan dag....

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det är glest med inlägg här. Men då och då så blickar jag tillbaka och minns. Det värmer i hjärtat och ger svid i ögat? Älskade Calle. Som jag saknat dig det här året. Men jag har turen att ha vänner som lånat ut sina fyrbenta juveler till mig, och s...

Det är aldrig lätt att ta farväl, men att göra det för sista gången för att ens vän ska somna in innan en sjukdom blir alltför påtaglig och riskera ett stort lidande, det är så svårt att det känns som om hjärtat bokstavligen ska gå i miljoner bitar. ...

Lycka är att få rida ut en ljummen kväll när solens sista strålar lyser upp björkskogen. Att på den där lilla stigen få till både samlad trav, galoppombyten och samlad galopp. Bara hästfolk kan förstå... ...

Och jag kan väl inte titulera mig årets Bloggare... Men i andra änden av skalan kanske? Vi lever iaf. Och frodas. Calle börjar bli så fin, särskilt i dressyren har han utvecklats. Tanken är att vi ska starta någon LA bara tävlingarna kommer igång...

Jahapp. Swish, så for oktober förbi. Leran har kommit. Regnet med... och så hovböld som ett brev på posten. Eller ja, nu är jag kanske orättvis, för det är första gången som vi besväras av det. Men trist ändå. Och synd om Calle. Det har inneburit box...