blir såklart omelett.. I dag piffade jag dock upp den med skinka, lite tomat och så lite keso vid sidan. Mycket bättre!!!

Var till Maxi Hälla igår, och de reade ut vatten- och kaffekokare! 99:- styck. Jag inhandlade genast ett nytt set, så nu kan jag ta min gamla kokare med till stallet. Men, är ni intresserade av svarta köksmaskiner (fanns brödrost med) så finns det till bra pris på Maxi nu.. Bara ett tips!

Snart ska Rasmus till skolan, och jag ska snart gå och göra dagens första temperaturtagning på Markus.. Har han feber idag så vill jag faktiskt åka in och ta prover. Nu är det en vecka med pendlande feber...

 

Vera

4 februari 2011 22:12

Låter som en toppen frukost det där om man jämför med en torr macka framför datorn på jobbet... Kan man få receptet? Akta så inte byxorna trillar av! Kram Vera

Jossan

4 februari 2011 22:20

Haha, ingen fara att byxorna halkar ner, än på ett par veckor. ;) Tog bara tre ägg, blandade med lite strimlad påläggsskinka och tomatskivor (Tunt skurna) och så lite salt förstås. Stekte på medelvärme i pannan, och vips, klart att äta. Börjar lära mig att inte steka den alltför torr, jag äter den hellre med lite löst ägg, men det är en smaksak. :) Klickade upp Keso på tallriken bredvid omeletten. Det var yummie! :D

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det är glest med inlägg här. Men då och då så blickar jag tillbaka och minns. Det värmer i hjärtat och ger svid i ögat? Älskade Calle. Som jag saknat dig det här året. Men jag har turen att ha vänner som lånat ut sina fyrbenta juveler till mig, och s...

Det är aldrig lätt att ta farväl, men att göra det för sista gången för att ens vän ska somna in innan en sjukdom blir alltför påtaglig och riskera ett stort lidande, det är så svårt att det känns som om hjärtat bokstavligen ska gå i miljoner bitar. ...

Lycka är att få rida ut en ljummen kväll när solens sista strålar lyser upp björkskogen. Att på den där lilla stigen få till både samlad trav, galoppombyten och samlad galopp. Bara hästfolk kan förstå... ...

Och jag kan väl inte titulera mig årets Bloggare... Men i andra änden av skalan kanske? Vi lever iaf. Och frodas. Calle börjar bli så fin, särskilt i dressyren har han utvecklats. Tanken är att vi ska starta någon LA bara tävlingarna kommer igång...

Jahapp. Swish, så for oktober förbi. Leran har kommit. Regnet med... och så hovböld som ett brev på posten. Eller ja, nu är jag kanske orättvis, för det är första gången som vi besväras av det. Men trist ändå. Och synd om Calle. Det har inneburit box...