Ja, fina fötter blir det på fredag, och sedan kommer Magda ut på tisdag för koll och vaccination. Efter det blir jag kanske liiiite lugnare igen, om hon kan lugna mig med att det faktiskt finns en fölunge därinne, och att jag inte bara har matat upp henne rund..

Men först av allt så ska jag och kolla på Moa i morgon i Rabo. Tror att det kommer att gå galant, och oavsett, så blir det en nyttig träning i hur det kan vara på en bana inför den riktiga tävlingsdebuten.

Nej, man kanske skulle ta och vara lite trevlig med la familia.. Det är ju trots allt trettondagsafton.. ;P Men det är så lätt att fastna här, när de andra ser på tv. Själv så multitaskar jag.. ;)

Dag 2 är ju dagen när jag ska berätta om min första häst. Jag hade ju alltså inte ridit speciellt länge på ridskola när jag övertalade mina farföräldrar om att jag minsann var kapabel att ta hand om en egen häst.. Nåja.. Snacka går ju, men den 20 augusti 1990 så kom det en skimmelfärgad connemaraponny med hästlastbil från Royne Zetterman. Min farfar gjorde grävarbeten åt Michael Pettersson (Svenska Fälttävlansryttare som vann SM 1993 med AGRIAS King Edward)
 och farfar har aldrig varit bangen att fråga ngn om hjälp, så han bad helt enkelt Michael att leta rätt på en bra ponny till mig..   Michael ska ha en ros i hatten, för han kom till och med och provred min ponny efter att Royne skickat upp den.. Då förstod jag inte vem jag hade att göra med, och tur var väl det...

Med Brave Boy (f:1983) lärde jag mig massor: Jag lärde mig att det är smart att ta det lugnt tills man vet om man kan få stopp på sin häst.. 2 veckor efter att jag fick hem honom red jag ut själv, och Brave Boy återupplevde Irlands gröna vidder och bjöd mig på en rasande galopptur som jag aldrig kommer att glömma.. Det gick så fort, och okontrollerat, att jag till slut hoppade av i farten.. Och Brave Boy, han stack till kompisarna vid sommarbetet han.. En tjej i stallet tog då på sig att rida ner honom till vallen igen, och få honom att gå över den lugnt och sansat.. Jo, det gick, till slut i alla fall. Han stack en kilometer med henne med, fast hon var 18 år, 180 lång och hade ridit i 14 år.. Men, det var inte bara negativt, för jag lärde mig faktiskt att vara försiktig, och jag minns bara att han stack vid ett enda tillfälle till med mig på alla år. (4 år bodde han med mig)

Brave Boy red jag både dressyr och hoppade med. Han hoppade bra, men inte gärna över något nytt. Jag vet inte idag hur många gånger han skickade mig in i hindret för att kolla först, men till slut så lärde jag mig att ha is i magen, stadiga skänklar och att inte hoppa innan hästen gjorde det.. 1.35 hoppade vi som max över hemma. Tävlade gjorde vi på 1 meter och en start på 1.10, som var mindre lyckad.. Jag lärde mig att inte bli ledsen över om vi inte fick ngn rosett, utan jag blev snarare chockad i slutet av vår tid tillsammans när vi faktiskt VANN några tävlingar. (Kan det ha berott på att jag red bättre kanske??)
  

Jag minns somrarna med Brayan som något fantastiskt. Uteritter, småtävlingar, bad med häst, hästäventyr i allmänhet.          Ja, men så kom då dagen när jag plötsligt var för lång för min ponny. Här är en bild från vår sista tävling (Blev den näst sista sedan, för vi vann och gick vidare till DM i stilhoppning.) Här hade jag insett att det inte längre var ngn bra ide att rida vidare på min ponny, för jag rev ibland hindren med mina fötter, trots att jag hade hoppläder.. Brave Boy lämnades ut på foder, och såldes några månader senare till samma fodervärd.

Efter många år hamnade han i Sigtuna, och där försvinner spåren efter min fine ponny. Aldrig glömmer jag dig, älskade ponnyskrutt!!! Jag hoppas att du gladde fler så som du gladde mig, och att du hade ett bra liv, ända till slutet!!!

Tog ju en bild på henne i ridmundering i går.. Vi valde att köra enkelt då tiden tröt..

Heddan mumsade i hagen när jag kom.

Ja, fortfarande svårt att fota sig själv under ritt (hint,hint någon??)
   

Fina Heddan i stallet. observera de ojämna knopparna.. Men, de tog bara 15 minuter att göra, så de duger. Inte så att de ska visas upp ngnstans egentligen, de ska ligga under täcket..

Och så ett kort på solen, det var ju solförmörkelse idag, men kamran lyckades inte fånga det ngt vidare. Men det var lite läckert att se!
  Hehehe, så här ser det ut hos oss kl 8:00 en vardag. En trött, en halvpigg och en halvdöd.. Mina pluttar...

I övrigt måste jag bara få inflika hur underbart det var att rida idag!! Hon gjorde precis allt jag bad om, och hon gjorde travöppnor med bravur, hon som haft så svårt tidigare. Red bara 20 minuter, men efter dem svävade jag på moln halva dagen!!! Så glad!!!  

Jag: Jag heter alltså Josefine, är en tjej på 31+ som bor utanför Västerås. Jag är gift, har tre barn, alla pojkar mellan 3-10 år. Jag arbetar som barnskötare på en förskola i Västerås, trivs med mitt arbete, och med min tillvaro överhuvudtaget. Jag önskar dock att dygnet hade flera timmar.. Min fritid tillbringar jag med familjen och med bästa hästen, Heddan. Jag har varit hästintresserad hela livet, men var en utav dessa som inte fick börja rida tidigt, då båda mina föräldrar är pälsdjursallergiker.

Men, som 10 åring lyckades jag tjata så att min stackars farmor och farfar äntligen gav upp, och jag fick börja ridskola. Året därefter hade jag övertygat dem om att jag kunde ALLT som man behövde kunna för att ha egen häst..

(  Ojojoj.. Ack och ve.. Stackars häst..)

 Nu i efterhand så kan jag nog dock våga påstå att den hästen hade det rätt så bra, vi stod uppstallade i ett stort inackorderingsstall med många erfarna hästbrudar, så jag fick lite lots i livet, den sk livets hårda skola..

Men, åter till mig nu, vem är jag då?? Oj vad svårt, jag vet knappt själv.. Men, jag är lång, hela 180 i strumplästen. Är enligt mina vänner alldeles för snäll, har svårt att säga nej. Jag är en jäkel på armbrytning med vänstern, men jag är högerhänt. Är ganska teknisk, och älskar att läsa böcker! Dean Koontz, Virgnia Andrews, Marian Keyes mf fyller mina bokhyllor, och de bra böckerna tåls att läsas gång på gång, och snabbt går det med..

Jag är en riktig godisgris, och jag älskar frukt med. Tur det kanske...

När jag var liten hade jag en sådan stor glugg mellan mina framtänder, att jag kunde få in lillfingret mellan dem.. Sedan hade jag tandställning, och jag blekte även tänderna innan bröllopet för snart fem år sedan, så mitt tidigare tandkomplex är nu helt borta.

Jag kan inte dricka kaffe, för jag får sådana magsmärtor då. Istället är jag en tesippare och ett cocacolafreak..

Jag är ytterst känslosam åt alla håll, och gråter när jag ser Bambi i tecknad version.. Man kan lätt kalla mig för Läckan...

En av mina högsta drömmar är att få resa till Australien och bo på en riktig fårranch under ett år. Lite svårt med barn kanske, men jag har en idé.. Den går lite ut på att Maken och barnen jobbar, och jag får tillbringa dagarna med att rida.. Jag menar, om en sisådär 10 år så har jag ju en arbetsför 20åring, en 15åring och en 13åring.. Tänk bara, vilken lära för livet grabbsen skulle få..  Hehehe.. Nädå.. Jag får nog nöja mig med att åka på en solsemester ist.. Stackars mig...

Men på tal om resor, så är jag hyfsat berest, även om resmålen varit få. Som barn fick jag åka mycket med min farmor och farfar, och jag har således avverkat Gambia 3 gånger innan jag blev 10. Jag har varit i Tobago som 13 åring, på Mallorca och på Canarieöarna fler gånger än jag kan minnas. Turkiet ett par gånger och nu sist i Egypten. Men!! Jag har ALDRIG satt en fot i Norge! Skumt va! Annars så har jag varit i både Finland och Danmark..

And thats me...

Så, nu över till min stjärna, Heavenly Dreams. Heddan är en varmblodig travhäst, som sedan Juli 2008 "pensionerats"från travet, och efter det påbörjat sin karriär som allroundhäst. Hon är en ljuvlig kamrat, som glatt ställer upp på det mesta som man ber om. En bättre vän kan man inte få, och trots att jag vet att fördomarna är många, är jag helt och fullt nöjd med min fina häst.  Det hon inte har kroppsligen, det har hon i vilja.

Hon är en otroligt mysig individ, som älskar när man står och borstar och kliar på henne. Hon har ett alldeles säreget minspel, med en väldigt rörlig mun. Sprayar man på henne med en sprayflaska på kroppen, så flemar hon ALLTID.. Hon är en ensamvarg, men mycket flockbunden, något motsägelsefullt, jag vet... Hon är otroligt skeptisk mot vattenpölar och lera, och undviker in i det sista att kliva där sådant snusk finns..

Hon har ett grymt svårt sadelläge, och jag har hittills inte hittat SADELN som jag söker, men, just nu gör det inget, för Heddan är lika snäll barbacka. Heddan är född 2003, och blir 8 år i år. Hon är född på sommaren, den 12:e juni, och trots sin ringa ålder känns hon som en veteran i det mesta. Och faktum är, att hon har ju redan avverkat en karriär i sitt liv, skolats om, och nu ska hon dessutom bli mamma.. Ganska fantastiskt.. På lite mer än 7 år..

Ja, det var lite om oss.. Mycket nöje!!!

Kör en dag för dag nu, som så många bloggare har gjort. Är ju lite roligt att tänka till lite ibland. Ska samtidigt försöka att få in lite nya bilder..

(Mallen är tagen från Josefine Freed´s blogg, med ngr justeringar för att passa mig bättre.)

Dag 1 - Presentation av Heddan och mig, igen.

 Dag 2 – Brave Boy, min första häst

 Dag 3 - Hur började mitt häst intresse
Dag 4 - Varför får ridning mig att må bra

Dag 5 - Det här finns i min rykt låda
Dag 6 - Det här äter min häst varje dag
Dag 7 - Min favorit grej i stallet
Dag 8 - Min hästs vardags outfit
Dag 9 - Mitt bästa häst minne
Dag 10 - Mina drömmar

Dag 11 - En bild på stallet
Dag 12 - Det här saknar jag
Dag 13 - En nytagen bild och 5 punkter som beskriver min häst
Dag 14 - Något jag är stolt över som vi har gjort!
Dag 15 - Det som skrämmer mig mest..

Nu bär det av och lämna kids och sedan jobbet. Full speed!!!

Jag var ledig idag, och när vi satt och åt frukost vid 10, så ringde Jaana och bad mig och kidsen att komma över. Rasmus hade ju egentligen redan lovat bort sig, så jag avböjde först, men, när Rasmus ringde sin kompis, så var denne inte hemma, och då beslöt vi för att åka till Hallsta.

Precis innan vi skulle åka, så ringer Malin, och har problem.. Det har inte framgått att det är kallstall som Bellton ska få stå i under kursen för Jens Fredriksson som Malin och Bellton ska delta i idag och i morgon, och de har alldeles för lite täcken med sig. Nu skulle jag ju ändå åt det hållet, så jag kastade om schemat lite, och åkte först förbi stallet, där jag snabbt mockade, kollade till Heddan, fixade foder och visade Rasmus hur han skulle fodra hästarna i hagen, medans jag packade i ordning åt Malin.

Sedan bar det av igen, mot Strömsholm till. (Inte ända fram, vi stannade o mötte Annika vid Vändle bergtäkt) vilket tog oss 20 minuter. Sedan vände vi ekipaget och for vidare mot Hallsta, Jaana och kidsen.

Hade jättetrevligt, och tiden går som vanligt alldeles för fort.. Klockan 18 var det dags att åka hem, smått kaotiskt.. För då hade Markus gömt sitt DS mycket väl.. Och vi kunde inte hitta det... (Nu har det dock kommit fram, av ngn anledning kan jag se Svenne och Jaana ligga på alla 4 och krypa runt i sin lägenhet och finkamma den, ivrigt påhejade av Moa.. Men stort TACK från en lycklig Markus!!) Vi styrde iaf kosan hem innan detta, ungarna behövde mat, och jag hade som plan att shoppa en kamera på Media Markt innan de stängde. Fick tag i en OK kamera, till tydligen ett bra pris. (Kollade det hemma på nätet sedan) Så den ska testas i veckan, och kanske i helgen om inte annat. Vill ju ha lite film på Heddisen!

I morgon jobbar jag igen, och sedan ska jag ut med Heddan på en tur. På onsdag är jag ledig, men Maken jobbar, så då får kidsen följa med ut till Heddan igen. Dvs, hon får en vilodag i hagen. På torsdag, då ska jag och kolla ponnyhoppning i Rabo. Moa ska göra sin första träning under tävlingslika former. Det kommer att gå galant. Det är jag säker på.

Fredag så jobbar jag igen, men först kommer Pelle och skor Heddan. Hovarna har vuxit en del, så det är dags att justera lite.

Nu ska jag surfa runt lite, är lite sugen på att ta med Maken till London en weekend.. Kanske kan jag hitta något bra erbjudande??

Ja, jag måste helt enkelt visa lite bilder från idag. Har ju hört att det ska vara bilder i en blogg.. ;P

Friserade snuttan idag.. Hon avskyr att bli ryckt, så det är saxen som åker fram.. En stor synd i hästvärlden.. Men om en vecka syns det inte på Heddan, och tills dess har hon manen knoppad.. Allt för att spara manen under halstäcket..

Är ju svårt att fota sig själv när man rider.. Men i solskenet kan man ju alltid fota sin skugga..

Vi hade en toppentrevlig ridtur, hon var så fin i traven idag, och jag kunde lätt sitta barbacka. (Ok, lite skumpar det när hon trampar i ordentligt, men finner jag bara balansen så går det, och med tanke på hur bra det känns när det känns bra, så borde det se bra ut med, logik på hög nivå här..) Dock fick hon ett halvspel, när vi passerade ett okänt hästekipage på zonerna. Då blev det en sträcka med pass/skritt/trav, men det är ingen idé att bry sig om det, hon coolar ner sig efter ett tag, och blir då supermysig igen. På en sträcka testade jag att säga : Gaaalopp, och vips, så galopperade vi. Vänster.. :D Hur fin som helst.. Älskade häst. BVlev dock bara en snutt, för jag vill inte överanstränga henne.

Nu följer här nedan en bild som känsliga inte bör se...

Det är nämligen så, att man brukar fota juvren på dräktiga ston för att kunna följa deras utveckling.. Har således sett många juverbilder på Buke, men.. Ingen har hittills sett ut som en Babian vid juvret...??

 
Ja.. Vad ska man säga... Gillette är inte bara the best a man can get...