Det var dimma och frost överallt nu när jag vaknade.. Brrrrr.. Jag som är en sådan fryslort.. Blir till att plocka fram allehanda varma kläder.

Ändå så tycker jag att det är lite mysigt med den kommande tiden också. Få tända ljus och sitta inne och dricka glögg... Alla lampor som tänds i fönstren.. Stämningen innan jul.. Men, jag brukar alltid vara ute i god tid med julklappar, men i år har jag inte ens startat?? Säkert har det blivit framskjutet pga att vi ska ut och resa först, men efter resan kommer jag att vara stressad till max, och det vill jag ju inte heller.. Å andra sidan så kan man beställa så otroligt mkt klappar över nätet numera, så jag tvivlar på att jag behöver ut och handla så speciellt mycket egentligen..

De sista åren så har vi firat jul här hos oss, både min och makens familj. Ibland i etapper, ibland alla på en gång. Ungarna leker med sina nyöppnade presenter, de vuxna sitter och pratar, i bakgrunden spelas det julmusik. Alla utom barnen kollar på Kalles Jul.. (För de tycker inte att det är speciellt roligt, och vi andra tittar bara för att..) Det är en jättemysig dag, julafton, men jag måste säga att det är ganska skönt när alla åker hem på kvällen med, och vi i familjen kan sätta oss i soffan med varsin skinkmacka och bara varva ner, efter att ha plockat undan allt presentpapper och dylikt på golvet.

Julen är mest barnens högtid, och jag försöker att återuppliva känslan som man själv hade som liten för dem.

Så, snart är det dags att plocka fram julstöket, formarna och ingredienserna, för om det någongång bakas i detta hus, så är det till julen.

 

Jenny

17 november 2010 09:35

om jag ska glädja dig så har inte vi börjat heller (förutom ett par grejer till Tudor).... vi hade tänkt att vara i tid i år, men nää... pengarna har inte räckt till.

http://htto:/sweetyskaniner.blogg.se

 

Linnea

17 november 2010 09:55

Taack!

Min plan efter gymnasiet var att jag skulle utomlands och jobba i dressyrstall och satsa helhjärtat på dressyrtävlandet. Men allt bli inte som man har planerat ;)

När jag var 17 fick jag min underbara dotter, och fick ta ett sabbats år och sen fortsätta med gymnasiet igen. Nu räcker min tid inte riktigt till för så mycket hästar, utan det är mest jobb, renovera huset och pyssla om familjen.

Men mina föräldrar har en hästgård så jag är där och rider så ofta jag bara hinner :) Och sen blir man ju aldrig för gammal för att ta upp ridningen igen så det känns bra!

http://linneagranstrom.blogg.se

 

Camilla

17 november 2010 14:32

Sv: Tack för ditt tips! Det ska jag skriva in direkt. :)

http://hastskotare.zoomin.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det är glest med inlägg här. Men då och då så blickar jag tillbaka och minns. Det värmer i hjärtat och ger svid i ögat? Älskade Calle. Som jag saknat dig det här året. Men jag har turen att ha vänner som lånat ut sina fyrbenta juveler till mig, och s...

Det är aldrig lätt att ta farväl, men att göra det för sista gången för att ens vän ska somna in innan en sjukdom blir alltför påtaglig och riskera ett stort lidande, det är så svårt att det känns som om hjärtat bokstavligen ska gå i miljoner bitar. ...

Lycka är att få rida ut en ljummen kväll när solens sista strålar lyser upp björkskogen. Att på den där lilla stigen få till både samlad trav, galoppombyten och samlad galopp. Bara hästfolk kan förstå... ...

Och jag kan väl inte titulera mig årets Bloggare... Men i andra änden av skalan kanske? Vi lever iaf. Och frodas. Calle börjar bli så fin, särskilt i dressyren har han utvecklats. Tanken är att vi ska starta någon LA bara tävlingarna kommer igång...

Jahapp. Swish, så for oktober förbi. Leran har kommit. Regnet med... och så hovböld som ett brev på posten. Eller ja, nu är jag kanske orättvis, för det är första gången som vi besväras av det. Men trist ändå. Och synd om Calle. Det har inneburit box...